Den 9 januari kraschar jag med cykeln , landar på axeln,knät och kinden.
Smärtan i axeln jag upplevde då har jag aldrig någonsin förr känt och jag hoppas jag aldrig någonsin kommer uppleva den igen.
Kommer inte i några kläder,kan inte röra armen. Gråter hela morgonen..
Vi kom in på akuten vid 10 tiden den 9 januari, blev stämplad som akut. Upp på avdelning, iväg till röntgen och sedan denna väntan och denna smärta. Får träffa en läkare som säger att jag har en kraftig fraktur i axeln och ska be en ortopedtekniker komma ner och visa mig ett axelllås. Han kommer med en ssk och en usk. Dom kränger på mig mitt fängelse för en lång tid framöver. Läkaren förklarar även för mig att dom ska ha möte om min skada fredag den 10 januari. Jag får inte göra något på en vecka eftersom skadan måste få läka annars blir det op.
Åker förbi jobbet och lämnar läkar intyg. Chefen blev inte glad. Alltså mer men why?
Fredag 10 januari
sover jätte illa på alvedon x 3 som läkaren skrev ut. Tur man har hög smärttröskel. Frustrerad, rastlös,hjälplös och bara gråter. klara ingenting själv.
Åker till Magnus föräldrar. trött och ont. äter där med Marcus och Alexandra och ungarna. Kan inte ens skära själv.
Bilen går sönder!! Nu är vi utan bil mitt i alltihopa.
Lördag 11 januari
Vaknar upp efter en skitnatt med grym smärta. Armen börjar bli blå hela vägen ner till armbågen. Börjar med ett bad, då flyter armen och gör mindre ont. Bröt ihop igen...
Frustrationen kommer och går. Kan inte pyssla, det går snart över säger alla. ÖVER det är 7 veckor kvar.... Jag blir arg på att inte kunna själv och Magnus menar bara väl.
Sover mycket..
Söndag 12 januari
Dag 4 Sov bättre i natt, fortfarande helt galet ont. sov större delen av dagen.
Det enda jag gör är att glo på tv. frustrerad och uttråkad.
Gick en kort runda själv med Buffy och målade naglarna.
så har mina dagar fortsatt dag ut och dag in.
Första 2 veckorna var så sjukt jobbiga, onda, frustrerande och hopplösa. Nätterna är fortfarannde jobbiga men livet har börjat vända lite. Dock hade jag hoppas på mer tur på min sida i fortsättningen :)
/Linda